SVERIGES MEST HÅLLBARA LÄRARE I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
|
Vi på HK-portalen och Jordbruksverket gratulerar Monica Norström, Tegnérskolan i Säffle som är vår vinnare av det stipendium på 3000 kr vi tillsammans delar ut på Home Economic Day i Uppsala den 16 mars 2018. Monica får priset för sitt arbete med hållbar utveckling på sin arbetsplats. Motiveringen lyder:
"För att hon med stort engagemang förmedlar kunskap till eleverna om svenska mervärden och om matens ursprung, alltid med fokus på hållbarhet. Monica förstår också värdet av samarbete med lärare i andra ämnen och att sätta frågor som rör mat i vidare perspektiv." HK-portalen har passat på att ställa några frågor till Monica. Hur känns det att vinna det här priset? Att få detta pris var för mig en stor överraskning. Att bara veta att jag har en kollega som förstår hur mycket jag och mina HKK- kollegor arbetar utifrån hållbarhet är fantastiskt. Priset för mig är även en bekräftelse för min yrkesroll som lärare men också bekräftelse på det vi gör och arbetar för i ämnet HKK är rätt. Går inte med ord att berätta vilken stolthet jag känner för detta pris. Priset är en bekräftelse att jag arbetar åt rätt håll. Att allt arbete som man gör tillsammans med kollegor och elever leder oss vidare och djupare i det hållbara. Fast det bara har gått en vecka sedan jag fick reda på priset, så har jag vuxit i min lärarroll. Jag vill veta mer! Finna nya infallsvinklar på hur man kan arbeta vidare. Har fått många fina kommentarer från min omgivning om att detta pris var ämnat för mig, att jag är den person som ska arbeta med att driva ämnet vidare för att väcka förståelse för ämnets komplexitet. Att det inte bara handlar om att laga mat utan att det handlar om att få djupare förståelse för de val vi gör, och hur det i slutändan påverkar vår hälsa, ekonomi och miljö. Se den Gröna tråden. |
Monica Norström
|
Varför är HKK viktigt tycker du?
HKK är viktig för mig, därför det är min livsstil och min vardag. Min sambo, sedan många, många år tillbaka, är en drivande spannmålsodlare och en föredetta kött- och grisproducent, så jordbruket ligger mig nära om hjärtat. Jag vet vilket hårt arbete som ligger bakom våra livsmedel, då många runt mig i min vardag har med jordbruk att göra. Vi lever mer och mer i ett samhälle där våra val har en stor betydelse för vår hälsa, ekonomi och miljö. Ska vi fortsätta att utvecklas med samhället som vi idag har, måste vi bli medvetna om hur vi på bästa sätt kan göra oss delaktiga till att det går åt rätt håll. Att arbeta med HKK innebär att jag har stora möjligheter att väcka nyfikenhet hos ungdomarna till att vilja och våga ta steget ut i det okända och se de positiva följderna.
Många med mig som undervisar i ämnet HKK vet att vi dagligen möter utmaningar till att göra ämnet synligt. Men framför allt visa vikten av att ha ämnet kvar i skolan. Många tror att man ”bara” lagar mat och inser inte hur många olika inriktningar ämnet HKK har. Dagligen möter vi ungdomar som inte mår bra och många pratar om att de måste komma ut och röra på sig. Vi ska utöka antalet timmar för att ungdomarna ska må bättre säger regeringen.
Varför pratas det inte om vad ämnet HKK har att bidra med? Forskning säger idag att sömn, motion och kost hör ihop, för att vi ska få välbefinnande. Varför är det då så svårt för våra politiker att se vikten av att synliggöra ämnet Hem- och konsumentkunskap?
På vilket sätt jobbar du med hållbar utveckling på din skola?
Hållbar utveckling genomsyrar alla våra lektionsplaneringar praktiskt som teoretiskt. Från första lektionen i åk 6 som handlar om hygien och handdisk, till sista lektionen i åk 9 som handlar om konsumentekonomi, där vi pratar om vilka val vi gör och hur det påverkar oss själva men också vår omgivning.
Våra ungdomar arbetar oftast med varor som antingen är närproducerat, närodlat, krav eller ekologiska och ”rena” dvs. naturliga m.m. Våra elever får också lära sig att ta till sig råvaror och tillaga maten efter magen och ögat. Våga gå ifrån recepten! Ta inte mer än man vet att man äter upp. Lägg inte mer mat på tallriken än att man vet att man äter upp. Detta för att spara på matsvinn. Källsortera och kompost finns också alltid med på agendan. Vi samarbetar ämnesöverskridande och då är det oftast med SO och Idrott- och hälsa, ibland även med språkämnen. Vi gör studiebesök i butik där man kollar livsmedlens ursprung, transporter, förpackningar. m.m. Intervjuer med butiksföreståndare förkommer också! Planera egen måltid efter hållbara begrepp. Tillaga efter vad skafferiet erbjuder. Tillaga efter årstiderna. Gör om recepten till vegetariska alternativ. Miljösymboler. Hel- och halvfabrikat kontra hemmagjort. Syna våra livsmedel! Vad är det vi får med oss hem i matkassen? Innehållsförteckningen vad säger den oss m.m. listan är lång!
Vilka tips vill du ge andra lärare som vill bli mer hållbara?
Få det att genomsyra alla arbetsområden i ämnet. Att alltid beröra ämnet hållbarhet, oavsett arbetsområde. Få eleverna, till att förstå att det finns en grön tråd i allt vi gör. Prata, tydliggöra för eleverna att de har ett ansvar i det de gör, redan nu!
Arbeta ämnesöverskridande. Stöttning från andra kollegier underlättar till att finna nya arbetsområden. Synliggör även för eleverna att de flesta ämnen pratar och berör samma arbetsområden. Ämnesöverskridande arbeten ger också möjligheter till sambedömningar, vilket kan underlätta när det är dags för betygsättning.
HKK är viktig för mig, därför det är min livsstil och min vardag. Min sambo, sedan många, många år tillbaka, är en drivande spannmålsodlare och en föredetta kött- och grisproducent, så jordbruket ligger mig nära om hjärtat. Jag vet vilket hårt arbete som ligger bakom våra livsmedel, då många runt mig i min vardag har med jordbruk att göra. Vi lever mer och mer i ett samhälle där våra val har en stor betydelse för vår hälsa, ekonomi och miljö. Ska vi fortsätta att utvecklas med samhället som vi idag har, måste vi bli medvetna om hur vi på bästa sätt kan göra oss delaktiga till att det går åt rätt håll. Att arbeta med HKK innebär att jag har stora möjligheter att väcka nyfikenhet hos ungdomarna till att vilja och våga ta steget ut i det okända och se de positiva följderna.
Många med mig som undervisar i ämnet HKK vet att vi dagligen möter utmaningar till att göra ämnet synligt. Men framför allt visa vikten av att ha ämnet kvar i skolan. Många tror att man ”bara” lagar mat och inser inte hur många olika inriktningar ämnet HKK har. Dagligen möter vi ungdomar som inte mår bra och många pratar om att de måste komma ut och röra på sig. Vi ska utöka antalet timmar för att ungdomarna ska må bättre säger regeringen.
Varför pratas det inte om vad ämnet HKK har att bidra med? Forskning säger idag att sömn, motion och kost hör ihop, för att vi ska få välbefinnande. Varför är det då så svårt för våra politiker att se vikten av att synliggöra ämnet Hem- och konsumentkunskap?
På vilket sätt jobbar du med hållbar utveckling på din skola?
Hållbar utveckling genomsyrar alla våra lektionsplaneringar praktiskt som teoretiskt. Från första lektionen i åk 6 som handlar om hygien och handdisk, till sista lektionen i åk 9 som handlar om konsumentekonomi, där vi pratar om vilka val vi gör och hur det påverkar oss själva men också vår omgivning.
Våra ungdomar arbetar oftast med varor som antingen är närproducerat, närodlat, krav eller ekologiska och ”rena” dvs. naturliga m.m. Våra elever får också lära sig att ta till sig råvaror och tillaga maten efter magen och ögat. Våga gå ifrån recepten! Ta inte mer än man vet att man äter upp. Lägg inte mer mat på tallriken än att man vet att man äter upp. Detta för att spara på matsvinn. Källsortera och kompost finns också alltid med på agendan. Vi samarbetar ämnesöverskridande och då är det oftast med SO och Idrott- och hälsa, ibland även med språkämnen. Vi gör studiebesök i butik där man kollar livsmedlens ursprung, transporter, förpackningar. m.m. Intervjuer med butiksföreståndare förkommer också! Planera egen måltid efter hållbara begrepp. Tillaga efter vad skafferiet erbjuder. Tillaga efter årstiderna. Gör om recepten till vegetariska alternativ. Miljösymboler. Hel- och halvfabrikat kontra hemmagjort. Syna våra livsmedel! Vad är det vi får med oss hem i matkassen? Innehållsförteckningen vad säger den oss m.m. listan är lång!
Vilka tips vill du ge andra lärare som vill bli mer hållbara?
Få det att genomsyra alla arbetsområden i ämnet. Att alltid beröra ämnet hållbarhet, oavsett arbetsområde. Få eleverna, till att förstå att det finns en grön tråd i allt vi gör. Prata, tydliggöra för eleverna att de har ett ansvar i det de gör, redan nu!
Arbeta ämnesöverskridande. Stöttning från andra kollegier underlättar till att finna nya arbetsområden. Synliggör även för eleverna att de flesta ämnen pratar och berör samma arbetsområden. Ämnesöverskridande arbeten ger också möjligheter till sambedömningar, vilket kan underlätta när det är dags för betygsättning.
Vad tycker du om materialet som jordbruksverket tagit fram som heter Maträtt?
Jordbruksverkets filmer är mycket bra verktyg när man arbetar med hållbarhet. I min undervisning med särskolans ungdomar tillämpas flertalet filmer. Filmerna ger oss möjlighet till att tydliggöra vad vi pratar om, visuell undervisning är ett bra hjälpmedel. Uppskattas mycket! Återkopplingar till filmerna gör vi bla genom gårdsbesök hos våra bönder som vi har runt oss här i Säffle. Som t ex Mjölkproduktion. Grisuppfödning, Spannmålsodling, potatisodling och bakstuga som mal mjöl från närliggande gårdar. Besök på återvinningsstationer, stora som små, för att synliggöra våra sopberg ingår också i verksamheten. Mycket givande för oss alla. Detta skulle ALLA våra 650 elever få göra, men tyvärr skulle verksamheten inte få det till att fungera.
Studiebesök ut i butik ligger också i vår arbetsplan. Där elever bla ska undersöka olika livsmedel. Produktionsland, transporter, förpackningar märkningar, tydlighet, text m.m. Vilka olika aktörer finns det att finna i och om våra livsmedel.
Jordbruksverkets filmer är mycket bra verktyg när man arbetar med hållbarhet. I min undervisning med särskolans ungdomar tillämpas flertalet filmer. Filmerna ger oss möjlighet till att tydliggöra vad vi pratar om, visuell undervisning är ett bra hjälpmedel. Uppskattas mycket! Återkopplingar till filmerna gör vi bla genom gårdsbesök hos våra bönder som vi har runt oss här i Säffle. Som t ex Mjölkproduktion. Grisuppfödning, Spannmålsodling, potatisodling och bakstuga som mal mjöl från närliggande gårdar. Besök på återvinningsstationer, stora som små, för att synliggöra våra sopberg ingår också i verksamheten. Mycket givande för oss alla. Detta skulle ALLA våra 650 elever få göra, men tyvärr skulle verksamheten inte få det till att fungera.
Studiebesök ut i butik ligger också i vår arbetsplan. Där elever bla ska undersöka olika livsmedel. Produktionsland, transporter, förpackningar märkningar, tydlighet, text m.m. Vilka olika aktörer finns det att finna i och om våra livsmedel.
STORT GRATTIS MONICA! SVERIGES MEST HÅLLBARA LÄRARE I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP!
