MÅ BRA
Vad vi stoppar i oss har en stor påverkan på vår kropp. Genom att äta en balanserad kost ökar du chanserna till en god hälsa. Med tillräckliga kunskaper om näring kan du påverka din hälsa på ett positivt sätt. Precis som en bil behöver bensin för att åka behöver människan energi i form av mat och dryck.
MÅTT PÅ ENERGI
Energi mäts vanligtvis i kilokalorier (förkortas kcal och man brukar bara säga "kalorier"). De olika energigivarna är kolhydrater, proteiner och fetter innehåller olika mängder energi. Alkohol är också det en energigivare men som vi inte kommer gå in närmare på i detta avsnitt.
MÅTT PÅ ENERGI
Energi mäts vanligtvis i kilokalorier (förkortas kcal och man brukar bara säga "kalorier"). De olika energigivarna är kolhydrater, proteiner och fetter innehåller olika mängder energi. Alkohol är också det en energigivare men som vi inte kommer gå in närmare på i detta avsnitt.
- Kolhydrater innehåller 4 kcal/gram
- Protein innehåller 4 kcal/gram
- Fetter innehåller 9 kcal/gram
HUR MYCKET ENERGI BEHÖVS?
Hur mycket energi vi behöver beror på personens ålder, kön, vikt, längd samt hur mycket man rör på sig. Sportar du 30 minuter per dag ökas energibehovet med 20%. Cirka 10-15% av energin du får i dig används för att ta hand om maten du äter. Hela 60% används för att hålla kroppen vid 37 grader. En normalstor vuxen kvinna behöver ungefär 2000 kcal per dag och en vuxen normalstor man behöver ungefär 2700 kcal per dag. Barn och unga som fortfarande växer kräver normalt sett mer energi i förhållande till sin vikt än vuxna.
På www.raknakalorier.se samt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas hittar du näringsinnehållet i många av våra livsmedel.
Hur mycket energi vi behöver beror på personens ålder, kön, vikt, längd samt hur mycket man rör på sig. Sportar du 30 minuter per dag ökas energibehovet med 20%. Cirka 10-15% av energin du får i dig används för att ta hand om maten du äter. Hela 60% används för att hålla kroppen vid 37 grader. En normalstor vuxen kvinna behöver ungefär 2000 kcal per dag och en vuxen normalstor man behöver ungefär 2700 kcal per dag. Barn och unga som fortfarande växer kräver normalt sett mer energi i förhållande till sin vikt än vuxna.
På www.raknakalorier.se samt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas hittar du näringsinnehållet i många av våra livsmedel.
DEN NYA FOLKSJUKDOMEN
I västvärlden har vi en ny folksjukdom, nämligen övervikt och fetma. Övervikt leder till många andra sjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av cancer, sömnapné, ryggvärk, ledvärk. Att människan tenderar att bli överviktig beror på flera orsaker. Vi människor har nya mat- och motionsvanor och blir allt mer stillasittande. Dessutom har vi generellt mer pengar att röra oss med än tidigare vilket gör att vi har råd att köpa godsaker, snabbmat, etc.
I västvärlden har vi en ny folksjukdom, nämligen övervikt och fetma. Övervikt leder till många andra sjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av cancer, sömnapné, ryggvärk, ledvärk. Att människan tenderar att bli överviktig beror på flera orsaker. Vi människor har nya mat- och motionsvanor och blir allt mer stillasittande. Dessutom har vi generellt mer pengar att röra oss med än tidigare vilket gör att vi har råd att köpa godsaker, snabbmat, etc.
ENERGIBALANS
När du konsumerar lika mycket energi som du gör av med har du uppnått något som kallas för energibalans vilket är något du bör eftersträva när du har en vikt du trivs med.
När du konsumerar lika mycket energi som du gör av med har du uppnått något som kallas för energibalans vilket är något du bör eftersträva när du har en vikt du trivs med.
VATTEN
Cirka 60 procent av kroppsvikten består av vatten. Det mesta finns i cellerna och en liten del i blodet. Utan vatten klarar man sig inte och en vuxen person kan i värsta fall dö av uttorkning efter bara några dagar. Kroppen behöver ungefär 2 liter vätska varje dag men en hel del vatten får du i dig i den mat du äter. Är din urin (ditt kiss) väldigt gul kan det bero på att du druckit för lite.
Cirka 60 procent av kroppsvikten består av vatten. Det mesta finns i cellerna och en liten del i blodet. Utan vatten klarar man sig inte och en vuxen person kan i värsta fall dö av uttorkning efter bara några dagar. Kroppen behöver ungefär 2 liter vätska varje dag men en hel del vatten får du i dig i den mat du äter. Är din urin (ditt kiss) väldigt gul kan det bero på att du druckit för lite.
TALLRIKSMODELLEN
Tallriksmodellen är ett bra och enkelt sätt att planera sin måltid. Dela in tallriken i ett "Y" där den minsta delen (den röda) täcker 1/4 av tallriken. Dela därefter in resterande del i två lika stora delar (blå och grön).
RÖD DEL - bör bestå utav: Kött, fisk, ägg, torkade bönor, ärter och linser
BLÅ DEL - bör bestå utav: Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär
GRÖN DEL - bör bestå utav: Potatis, ris, pasta, bröd
Läs mer om tallriksmodellen
Tallriksmodellen på hemmetskokbok.se
Läs om alternativa kostmodeller
Tallriksmodellen är ett bra och enkelt sätt att planera sin måltid. Dela in tallriken i ett "Y" där den minsta delen (den röda) täcker 1/4 av tallriken. Dela därefter in resterande del i två lika stora delar (blå och grön).
RÖD DEL - bör bestå utav: Kött, fisk, ägg, torkade bönor, ärter och linser
BLÅ DEL - bör bestå utav: Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär
GRÖN DEL - bör bestå utav: Potatis, ris, pasta, bröd
Läs mer om tallriksmodellen
Tallriksmodellen på hemmetskokbok.se
Läs om alternativa kostmodeller
MATCIRKELN
En annan hjälp för att planera din kost är matcirkeln. I matcirkeln grupperas livsmedel så att de som har liknande näringsinnehåll ingår i samma grupp. Äter man något från varje grupp får man en bra blandning av näringsämnena.
Läs mer om matcirkeln
En annan hjälp för att planera din kost är matcirkeln. I matcirkeln grupperas livsmedel så att de som har liknande näringsinnehåll ingår i samma grupp. Äter man något från varje grupp får man en bra blandning av näringsämnena.
Läs mer om matcirkeln
ANDRA MODELLER
Vi hör allt mer om olika metoder för hur man ska gå ner i vikt eller må bättre. Det är inte ovanligt att man provar dessa för att sedan återgå till sin vanliga kost. Hur en balanserad och varierande kost kan se ut finns i de Nordiska Näringrekommendationerna som med jämna mellanrum tas fram att Livsemedelsverket.
Vi hör allt mer om olika metoder för hur man ska gå ner i vikt eller må bättre. Det är inte ovanligt att man provar dessa för att sedan återgå till sin vanliga kost. Hur en balanserad och varierande kost kan se ut finns i de Nordiska Näringrekommendationerna som med jämna mellanrum tas fram att Livsemedelsverket.
Fördjupning
|
UPPGIFT
Genomför Livsmedelsverkets snabbtest över dina matvanor.
